Ekonomisk översikt
Statsbidragens andel för finansiering av verksamheternas kostnader har ökat från 13,8 % för år 2000 till 17,8 % år 2002. Den kraftiga ökningen av statsbidragen förklaras delvis av att de minskade taxe-inkomsterna för barnomsorgen kompenseras genom ökade statsbidrag.

Investeringar
Investeringsbudgeten uppgår till drygt 36 miljoner kronor för år 2002. Den planerade investeringsramen för åren 2003 och 2004 uppgår till 35,5 miljoner kronor respektive 26,5 miljoner kronor. Investeringsutrymmet begränsas genom det absoluta krav som finns att stärka kommunens finansiella ställning under närmaste år. De investeringar som kan tillåtas under perioden 2002 - 2004 måste inrymmas inom det finansiella utrymme som kommunen själv har och en utökad lånevolym för investeringsändamål ingår inte i planeringen. Kommunens VA- och avloppsverksamhet är undantagen detta eftersom den är en egen balansenhet med 100-procentig taxefinansiering.

Hotbilder
Flera olika hotbilder finns. Det budgeterade överskottet uppgår till ungefär 0,5 % av verksamheternas bruttokostnader och även små förändringar ställer krav på neddragningar och kostnadsminskningar. Jämfört med privat företagsamhet har den kommunala sektorn små möjligheter att påverka intäktssidan. För Lindesbergs kommuns del svarar skatteintäkter och statsbidrag för 80 % av intäkterna samtidigt som merparten av taxorna är reglerade.
De allvarligaste hotbilderna är följande:
Personalkostnaderna ökar mer än budgeterat. Varje procent utöver budgeterade 3,5 % betyder 6 miljoner kronor mer i kostnadsmassa.
Tillväxten bryts och en långvarig lägre tillväxt-nivå etableras. Slår snabbt igenom med lägre skatteintäkter och statsbidrag än som nu kalkylerats för åren 2003 och 2004. Måste mötas genom neddragningar eftersom lönekostnadsökningarna fastställts i avtal som är fleråriga.
Snabbt ökande kostnader för olja och el. Inflationsskyddet för förvaltningarna uppgår till 1 %.
Till ovanstående skall läggas behovet att ändra den relativa medelstilldelningen till de olika verksamhetsområdena pga de stora och snabba förändringarna i den demografiska bilden. Organisatoriska förändringar kan bli nödvändiga för att nå ett mer flexibelt nyttjande av de kommunala resurser som finns.

Pensionsåtaganden
Under åtskilliga årtionden framåt kommer kommunen att ha en extra finansiell ansträngning genom de förändringar som beslutats om pensionsåtaganden. Från år 2001 kommer kommunen likvidmässigt betala ut pensioner enligt det tidigare systemet som omfattar all personal som tidigare gått i pension eller kommer att gå under de närmaste åren. Samtidigt skall intjänade pensioner för nu anställda betalas ut årligen med ett års fördröjning.

En särskild finansiell ansträngning kommer i början av år 2003 eftersom kommunen vid denna tidpunkt skall betala ut de individuella pensionerna för åren 1998-1999. Denna utbetalning måste mötas av en nyupplåning. Kostnadsmässigt betyder detta dock ingenting eftersom en budgeterad garanterad avkastning redan finns för de innehållna pensionerna.

Ansvarsförbindelsen för pensionerna enligt det äldre systemet uppgår för närvarande till drygt 430 miljoner kronor inkl löneskatt. Anslagsbehovet för dessa pensioner beräknas till 14 miljoner kronor 2002. Den intjänade individuella delen för år 2001 skall dessutom betalas ut i mars 2002. Beloppet för detta har beräknats till 19 miljoner kronor.

Likviditet
Kommunens likviditet har varit god under senaste år. Beslutad nyupplåning för investeringen i Björkhagaskolan verkställdes i slutet av år 2000 och lånebeloppet har fortlöpande nyttjats för betalning av investeringen under år 2001. Vid årsskiftet 2001/2002 beräknas likviditeten uppgå till ungefär 56 miljoner kronor och öka något under året. Kommunen behöver en normal likviditetsnivå på omkring 50 miljoner kronor för att klara de olika svängningarna i kassaflödena under året utan att behöva nyttja kortfristiga krediter.
Ekonomiavdelningen

<< Föregående sida