| Ekonomisk översikt | |
| Lindesbergs kommuns
budget för 2002 är en ekonomisk plan i balans med minskad låneskuld och ett positivt
kassaflöde. Planen följer därmed den inriktning som påbörjades år 2000. Det är dock nödvändigt att ytterligare förstärka den egna finansiella förmågan och tillskapa utökade ekonomiska marginaler i de kommande årens budgetar. Detta speglas i verksamhetsplanerna för åren 2003 och 2004 som tillsammans visar överskott på ungefär 23 miljoner kronor. Bakom detta ligger såväl ett behov att återställa den urholkning av kommunens ekonomiska styrka som skedde under 1990-talet som att skapa marginaler för att klara framtida svängningar i tillväxten. Kommunens ekonomi är i balans sedan räkenskapsåret 2000. Under perioden 2001–2004 planeras en återställning och utökning av det egna kapitalet med 28 miljoner kronor. Under samma period kommer amorteringar att göras med 30 miljoner kronor på lånet för Björkhagaskolan. För att möta de framtida utökade pensionsutbetalningarna planeras också avsättningar under perioden med 14 miljoner kronor till en särskild pensionsfond. I planerna för perioden 2001 – 2004 beräknas ingen nyupplåning för investeringsändamål ske förutom för den egna balansenheten Vatten- och avlopp. Budgetförutsättningar samma principiella grundfördelning mellan förvaltningarna som gällt under senaste år - fastställda av kommunfullmäktige den 21 maj 2001 utökning av ramarna sker riktat genom budgetprocessen och fastställs den 19 november 2001 av kommunfullmäktige skattesatsen är oförändrad jämfört med år 2001 kommunförbundets prognos för beräkning av skatteintäkter och statsbidrag från augusti år 2001 följs ökade personalkostnader budgeteras i en särskild central pott med 3,5 % på beräknad lönesumma respektive år kostnadsutökningar exkl personalkostnader beräknas till 1 % per år och kompenseras i tillämpliga delar i respektive budgetrampensionsberäkningarna grundas på uppgifter från KPA från augusti månad 2001 |
Budgetberedningens
förslag Driftbudgeten Verksamheternas kostnader brutto uppgår till knappt 999 miljoner kronor enligt budgetberedningens förslag. Sedan verksamheternas intäkter räknas av återstår ett finansieringsbehov på drygt 787 miljoner för att budgeten skall balansera. Detta belopp är 62,5 miljoner kronor högre än motsvarande belopp för år 2000. På två år har alltså finansieringsbehovet ökat med drygt 8,5 % för den löpande verksamhetsdriften. Bakom detta ökade finansieringsbehov döljer sig en minskning av verksamheternas egna intäkter med drygt 14 miljoner kronor sedan år 2000 och ökade kostnader på drygt 48 miljoner kronor. Kostnaderna har alltså ökat med ungefär 5 % räknat på två år. Detta procenttal indikerar att förvaltningarna inte kompenseras fullt ut för inflation och löneökningar under två-årsperioden. Verksamheternas minskade intäkter har sin huvudsakliga grund i maxtaxe reformen inom barnomsorgen, minskade volymer inom va-verksamheten och mindre direktriktade statsbidrag. Verksamheternas finansieringsbehov på drygt 787 miljoner kronor skall täckas av kommunens skatteintäkter och de generella statsbidragen. Innan denna täckning kan göras måste resurser avsättas för de finansiella nettokostnaderna. Efter detta återstår drygt 792 miljoner kronor av skatteintäkterna och statsbidragen. Jämfört med förvaltningarnas behov återstår 5 miljoner kronor som därmed är det budgeterade överskottet. Bidragsberoendet ökar Skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökar med 74,5 miljoner mellan åren 2000 och 2002. Av ökningen svarar kommunens egna skatteintäkter för knappt 27 miljoner kronor och statsbidragen för resterande. Kommunen har en lägre skattekraftstillväxt än rikets genomsnitt men genom de kompensationsregler som gäller får kommunen samma skatteutfall som riket. Systemet reglerar dock inte på några års sikt det skattebortfall som uppkommer genom minskad befolkning. Sedan år 2000 har kommunen blivet mer beroende av statsbidrag för att bedriva den löpande verksamheten. |