Bruksridning är kanske inte något man hört talas om varje dag, ännu färre vet vad det egentligen är och vad man gör. Den här torsdagen fick Klockarsgården besök av några som har stenkoll på just den sortens ridning och tävling. De visade upp en bana som sedan både barn och vuxna fick prova på, och det visade sig snart vara betydligt svårare än man först kunnat ana.
På plats i Klockarsgårdens nybyggda, snart fulländade, ridhus finns Lisa, Kalle och Eva-Lena Andersson. Lisa är domare i bruksridning, Kalle i brukskörning och Eva-Lena, hon tävlar sin fjording Tam-Tam och är idag det ekipaget som ska visa hur det går till. Bruksridning har ingenting med det sedvanliga ridsportsförbundet att göra, utan går under JUF – Jordbrukare Ungdomens Förbund, och där måste man vara med för att få åka ut och tävla. En hel del regler skiljer sig; i JUF behöver man till exempel inte ha huvudlag på hästen när man lastar av, vilket annars är tvunget.
– Syftet är att man ska bli väldigt bra samspelta och lita på varandra. Man är ofta ute i skog och mark, sällan i ridhus, berättar Lisa.
Alla hästar, stora och små, shettis som halvblod. När man ska tävla får man först sin utrustning kollad så den är hel och säker, man kollar även igenom hästen så att den är hel och ren, samt att man visar upp från marken i både skritt och trav; så att den inte är halt utan fräsch och redo att klara av sitt uppdrag. Därefter har man fem minuter på sig att sadla och sitta upp. Och tävlingsmomenten som följer sedan är varierade. Man ska ta sig över bommar och gatubrunnar, vatten i form av en blå matta, man ska rygga, svänga, runda, göra halt.
– Det är lite som svensk westernridning, skulle man kunna säga, kommenterar Kalle som tillsammans med Lisa har anordnat flera brukstävlingar hemma i Löa.
När Eva-Lena och Tam-Tam visat var skåpet ska stå, är det Johanna Klockars tur att prova på tillsammans med sitt halvblod. Det visar sig ganska snart inte vara så lätt som det såg ut, och hennes ridelever kan inte låta bli att fnissa när hennes häst tar ett ordentligt skutt över den blå, och i hästögon, livsfarliga vattenmattan. På ”bryggan”, lastpallar som ligger radade på varandra, ska man sitta av, leda hästen runt ett halvt varv och sedan sitta upp igen. Lätt? Nja. Hästar har ju allt som oftast en egen vilja, vilket visar sig när Johannas häst placerar sig en dryg meter ifrån pallarna.
– Det var skitsvårt, ja, jättesvårt. Fast kul och annorlunda, säger Johanna efteråt när hon suttit av.
Det hämtas hästar från stallet och både barn och vuxna är sugna att testa det som de just sett. Tyra Carlzon sitter tryggt uppe på hästen Yogi och de slingrar sig genom banan efter bästa förmåga.
– Det var ganska svårt, men roligt för vi klarade några av hindren. Bommarna var roligast, men det klarade vi inte att rida över utan att riva, vi klarade inte att rida mellan stolparna, men vi klarade bryggan!, berättar Tyra nöjt efter sin ritt.
Varje år så har Örebro och Fornaboda en gemensam travgala där man tillsammans hyllar regionens största prestationer. Båda banorna har sju egna priser att dela ut, där man även har totalt åtta priser som de aktiva från de båda banorna har chans att ta för sig av. Under helgens gala så plockade Fornaboda flest titlar och landade på tolv priser mot Örebros tio.
– Vi på Fornaboda kan vi också, säger Jimmi Ehlers.
Det var vinna eller försvinna när LIF Lindesberg skulle spela sin sista hemmamatch inom Allsvenskans grundserie. En hemmaförlust mot tabellsexan IFK Karlskrona skulle öka LIF Lindesbergs risker att halka tillbaka till Division 1. Trots en svagare första halvlek, så lyckades hemmatruppen att komma tillbaka och avgöra måstematchen till sin fördel.
Det är inte ofta som en juniorkusk blir nominerad till ett större pris på travgalorna. Efter en segerrik säsong som landets segerrikaste kusk under 18 år, så har det nu inträffat för Isabella Jansson Wiklund. På lördag har 17-åringen möjligheten att bli landets första juniorkusk till att mottaga priset som Årets Kusk när Fornaboda har sin travgala i Örebro.
– Det är ju väldigt mäktigt att ens vara nominerad, säger Isabella.
De lyckades! Efter två segrar i Lindehov och en tredje seger på bortais så gör Lindlöven en så kallad ”Clean sweep” i kvartsfinalen mot Vallentuna och går till semifinal efter slutspelets första tre matcher. Detta innebär att säsongen fortsätter för Lindlöven som för första gången får sätta sina skridskor på isen för ett fortsatt slutspel och är därifrån ett steg närmare Allsvenskan.
– Oavsett vilket lag vi möter så känner jag att vi är redo, säger Jonas Dufåker.
Det är bara viktiga matcher kvar i LIF Lindesbergs spelschema. Till helgen tog man resan till Torslanda, där båda lagen var i ett stort behov av poäng till den Allsvenska tabellen. För LIF Lindesberg så tog det över nio minuter innan man fick igenom sitt första mål i matchen. Även om målskillnaden mellan lagen i matchen inte var stor, så blev det helt klart avgörande.
Under söndagen skulle kvartsfinalen till HockeyAllsvenskans kval få sitt spelschema. Lindlöven fick välja som tvåa när HockeyEttan hade sin livesändning, där motståndaren blev bekant. Med jämna lag att välja emellan så lades valet på ett återbesök av Vallentuna.
– Det är ett lag som vi känner till, säger Tomas Östlund.
Det blev en tuff norrlandsturné för Lindlöven där man inleder med en stor förlust mot Boden för att dagen därefter, ta en övertidseger mot Kiruna. Totalt åker man hemåt med två nya poäng till en mycket jämn tabell. Två poäng som blir viktiga när det snart avgörs vilket slutspel som Lindlöven går mot, kvartfinal eller föreningens första semifinal.
Efter förra helgens tråkiga resultat med dubbla förluster på hemmaplan, så kom det mer positiva toner efter denna hockeyhelg. Säsongens första norrlandsturné skulle avklaras med fokus på Sundsvall och Piteå, efter att säkrat tre viktiga poäng i Tyresö. Efter veckans sex poäng så avslutar Lindlöven helgen på toppen av tabellen som AllEttans nya tabelletta.