I ett brev till de beslutsfattande politikerna i Lindesbergs kommun, kritiserar Sara Karlsson från Allmänningbo, det hon anser är en ovilja att svara på frågor som ställs till dem. LindeNytt kan nu publicera brevet i sin helhet.
Hej Linda och alla andra!
På kommunens hemsida står följande:
”Vi vill att det inom Lindesbergs kommun ska finnas en demokratisk kultur och ett politiskt engagemang. Därför är det viktigt med öppenhet i vårt arbete. Det ger dig som medborgare möjligheten att kontrollera våra verksamheter men också chansen att skapa ett politiskt intresse.”
På vilket sätt främjar man som politiker en demokratisk kultur, politiskt engagemang och öppenhet genom att undvika att svara på relevanta frågor om ett beslut till dem som är berörda av beslutet? Insyn, ett begrepp som bland annat används inom svensk politik, förutsätter att beslutsfattare motiverar sina beslut på ett sätt som är begripligt.
I dokumentet ”Vision 2025” som finns att läsa här, står i inledningen:
”I Lindesbergs kommun ges alla möjlighet att växa och förverkliga sina liv. Vi satsar på skolan, främjar arbete och företagande, underlättar för näringslivet och hjälper arbetslivet med kompetensförsörjning. Vi ska bli en av Sveriges främsta skolkommuner, ge de bästa möjligheterna till arbete och eget företagande och erbjuda en rik, varierad fritid. Lokal utveckling gör kommunen hållbar i både tätorter och på landsbygden. Vare sig du är beroende av samhällets stöd eller inte, lever både gammal och ung ett gott och tryggt liv i kommunen. Dina drömmar, behov och ambitioner är centralt för kommunens utveckling!”
På vilket sätt satsar Lindesbergs kommun på skolan? Den genomsnittliga kostnaden per år och elev i kommunen ligger långt under riksgenomsnittet och skolbudgeten indikerar ytterligare besparingar framöver. Hur ska Lindesberg bli en av Sveriges bästa skolkommuner? På vilket sätt bidrar kommunen till lokal utveckling när politikerna röstar igenom ett förslag om nedläggning av en skola på landsbygden, som innebär att 6-åringar får 4 mil till skolan?
Jag läser vidare i inledningen till samma dokument:
”Utvecklingsstrategin sätter invånarna i fokus. Vad vill de? Vad tycker de är viktigt? Det som är avgörande för en positiv utveckling i Lindesbergs kommun är inställningen, kulturen och attityden i och till den kommunala verksamheten både hos medborgarna och kommunanställda.”
På vilket sätt bidrar politiker som vägrar att svara på frågor från kommuninvånarna till utvecklingsstrategin? Vad signalerar det bemötandet för inställning, kultur och attityd? Och vad skickar det för signaler när en kommunpolitiker antyder att byborna själva indirekt bär ansvar för att politikerna har beslutat att lägga ner byskolan?
Jag läser vidare och kommer till de 10 inriktningsmålen. Inför punkt 7 står följande:
”Lindesbergs kommun ska vara en förebild i arbetet med att ha en hållbar ekologisk utveckling genom att minska sin klimatpåverkan.”
Skolgruppen i Ramsbergs skrivelse till Kommunstyrelsen (daterad 2019-05-03) bidrar till detta inriktningsmål. På vilket sätt bidrar en nedläggning av Ramshyttans skola till samma mål?
Inför punkt 8 står följande:
”Livsvillkor och levnadsvanor under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) ska genomsyra kommunens alla verksamheter.”
På vilket sätt får barn som tvingas åka skolskjuts långa sträckor till en bra och trygg start i livet?
Dokumentet ”Riktlinjer för medborgardialog”, som återfinns här, togs fram av Kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun 2018 och gäller t.o.m. 2021, är intressant i sin helhet, men jag väljer ut det stycke som jag tycker är mest relevant med avseende på de frågor jag ställt tidigare:
”De förtroendevalda behöver bra förutsättningar för att fatta kloka beslut om verksamheter som påverkar medborgarnas vardag. För att besluten ska bli kloka och kunna motsvara medborgarnas förväntningar är det viktigt att lyssna på medborgarna samt att medborgarna får möjlighet att ta del av relevant information. De förtroendevalda ska inte enbart lyssna på de medborgare som är bäst på att göra sin röst hörd, det är också viktigt att nå de medborgare som är mest berörda men som kanske inte tar chansen att påverka av olika anledningar.
Både medborgare och förtroendevalda ska ges möjlighet att föra en dialog om kommunens framtid, i stora såväl som små frågor. Därför behöver kommunens organisation – både tjänstepersoner och förtroendevalda – bli bättre på att identifiera frågor som kan vara lämpliga för medborgardialog.
Det är viktigt att vara öppen för de förslag som kommer fram i en medborgardialog och att dessa tillåts påverka resultatet. Detta för att medborgadialogen ska framstå som betydelsefull och viktig för medborgarna.”
Anser ni politiker att ni har lyssnat på medborgarna inför nedläggningsbeslutet av Ramshyttans skola?
Har ni gett samtliga berörda medborgare möjlighet att ta del av relevant information och återkopplat till dem?
Anser ni att ni har presenterat hållbara argument, att det har funnits transparens i ert beslut och att det har funnits en dialog och samverkan med medborgarna i denna fråga och att syftet med den har varit att utreda alternativ till nedläggning och möjliga lösningar?
På sidan 61 i doktorsavhandlingen ”Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun” (Magdalena Cedering, Uppsala universitet, 2016) står följande:
”Kommunförbundet ger några handfasta råd till kommuner, där den framtida skolsituationen troligtvis kommer att innebära nedläggningar:
– Vikten av att tillåta diskussionerna att ta tid och bearbetas av kommuninvånarna.
– Lägga fokus på aspekterna kring skolornas kvalité tillsammans med det ekonomiska beslutsunderlaget.
– Beslutsunderlaget bör vara detaljerat och beakta alternativa konsekvenser.
– Man bör titta närmare på om det finns möjlighet till samarbete över kommungränser, att basera skoltillhörigheten på rumslig fördelning av elever och inte på administrativ tillhörighet.
Ytterligare ett råd från SKL är att låta politiker, i ett tidigt skede, föra en principiell diskussion kring grundläggande skolfrågor, såsom maximal längd på skolskjutsar, lägsta antal elever per skola/klass och maximala elevkostnader. Genom att diskutera generellt kan man undgå att fastna i diskussionen om en specifik ort. Parametrar som rimlig resväg, trygghet och skolans roll är dock synnerligen subjektiva för kommunpolitiker att ta ställning till. När beslut väl är fattade är det, enligt Wänström: viktigt att politiska beslutsfattare offentligt motiverar och ställs till svars för de argument de anför för de beslut som fattas. Torvald Gerger beskriver spelet bakom många nedläggningsbeslut, där möjligheten att behålla byskolor ökar om engagerade politiker bor i bygden.”
Vilka av dessa råd från SKL har ni följt?
Den här gången kräver jag snarast skriftligt svar på mina frågor – och de föregående.
Med vänliga hälsningar,
Sara Karlsson, Allmänningbo
Visa hela artikeln
Hemvärnets patrullhundar gjorde upp i lokalt mästerskap 
