Om tretton dagar ska fjortonåriga Majdi och hans ett år yngre bror Adam utvisas till Ukraina. Bröderna har varken föräldrar eller annan släkt i landet. De kan inte heller tala ukrainska eller läsa ryska. Nu har Majdis klasskompisar på Stadsskogsskolan startat en Facebookgrupp som protest och söker aktiva vuxna som kan hjälpa bröderna. Majdi är glad för stödet men mycket rädd för vad som kommer att hända honom och hans bror.- Vi kommer att hamna på barnhem och sedan vet vi ingenting, säger Majdi som talar flytande svenska. Det är nästan krig i Ukraina och det är ett farligt land.
Majdi och hans bror kom första gången till Sverige och Lindesberg 2011 med sina föräldrar. Pappan är palestinier från Gaza och mamman härstammar från Ukraina. Pojkarna är födda i Ukraina men flyttade från landet när de var i treårsåldern. Familjen har bott i Gaza under pojkarnas uppväxt.
Familjen sökte uppehållstillstånd men fick avslag 2012 och reste efter en tid tillbaka till Gaza. Därefter skilde sig föräldrarna och modern försvann ur barnens liv helt. För ett år sedan kom pojkarna ensamma tillbaka till Sverige och sökte än en gång uppehållstillstånd.
– Migrationsverket ville inte öppna ett nytt ärende för bröderna, förklarar Ingela Johansson, som är pojkarnas tillfälliga vårdnadshavare. Myndigheten menar att det första avvisningsbeslutet från 2012 fortfarande gäller.
Pojkarna ska nu utvisas till Ukraina eftersom barnen har ukrainskt medborgarskap. Brödernas mamma är försvunnen och går inte att kontakta. Fadern bor fortfarande i Gaza.
– Vi har inte varit i Ukraina sedan vi var tre år gamla, förklarar Majdi. Jag förstår lite ryska men det är allt. Jag kan inte ukrainska heller. Eftersom vi inte har någon släkt alls i landet finns det ingen som tar hand om oss.
Majdi och Adam bor idag hos en familj i Vedevåg och går i skolan i Lindesberg. De är trygga och trivs bra i skolan. Båda talar flytande svenska.
– Vi har äntligen landat och har känt oss som hemma här i Lindesberg, säger Majdi. Nu är vi väldigt ledsna och känner oss rädda över framtiden.
Brödernas klasskamrater på Stadsskogsskolan är upprörda över Migrationsverkets beslut och Dennis Karabegovic har öppnat en Facebookgrupp för att stötta Majdi och Adam. Syftet är att skapa opinion emot utvisningsbeslutet. Dennis har också börjat kontakta personer som har erfarenhet av liknande utvisningsärenden.
– Hur kan man utvisa ett barn till ett land där man varken har släkt eller kan språket, undrar Dennis Karabegovic. Det måste ju varje människa inse att det är emot barnkonventionen och är olagligt.
Casper Larsson är rädd för vad som kommer att hända Majdi och Adam nu.
– Det är ju på väg att bli krig i Ukraina, säger Casper Larsson. Hur ska en 14-åring kunna klara sig ensam där?
Dennis Karabegovic Facebookgrupp heter ” Låt Machti och Adam stanna”.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.