Grundserien är underkänd, men avslutningen lovar mer inför fortsättningen. Så sammanfattar man nog lämpligast höstsäsongen för Lindlöven.
Så här med facit i hand var 9-2 borta mot Grästorp i premiären den 21 september förmodligen det sämsta som kunde hända.
Efter år och åter år i dystra C-serien skulle Lindlöven äntligen få kliva in i en lite fräschare serie med tuffare motstånd. En ny verklighet som de på förhand inte riktigt visste vad de skulle förvänta sig av. Som de inte hade nycklarna till hur de skulle bli tvungna att tackla den.
Att då få en skrattmatch och promenadseger i första omgången var garanterat inte bra för självbilden. Jag tror att spelarna ofrivilligt började tro lite för mycket om sig själva efter den busenkla starten.
För blickar vi tillbaka på grundserien är resultatet, 26 poäng på 22 matcher och en åttondeplats, underkänt. Vi var många som hade förväntat oss väldigt mycket mer än så av laget. Det gjorde garanterat laget självt också.
Min analys av grundserien leder inte fram till att Lindlöven är ett sämre lag än många andra i serien. Resultatet är ingen vacker läsning, men det är missvisande för vilken kapacitet som finns i truppen. Min analys leder snarare fram till att det tog alldeles för lång tid för Lindlöven att förstå allvaret.
Inte ens en ny tränare med erfarenhet från den tuffa söderserien kunde få spelartruppen att inse allvaret förrän laget redan var hopplöst akterseglat i tabellen. I den nya serien har det inte gått att göra en halvdan arbetsinsats eller förlita sig bara på offensiv. Gör man det då åker man på däng och det är också vad Lindlöven har gjort.
Vi kan välja att betrakta det som läropengar. För faktum är att polletten slutligen trillade ner. Man lärde sig av verkligheten. Det tog kanske lite längre tid än vad som hade varit optimalt, men Lindlöven hittade ett vinnande spel och jag har intrycket av att man också kom till insikt om vilken nivå man måste hålla för att få vara med och leka i den här serien.
Det lovar gott inför fortsättningsserien.
För faktum är ju att Lindlöven inte bara avslutade serien med fyra raka segrar utan att man dessutom i den segerraden lyckades lägga två av topp fyra-gängen, Västervik och Vimmerby, på rygg. Vimmerby-segern var dessutom en riktig moralhöjare då Linde-krigarna lyckades resa sig trots ett tidigt 0-2-underläge.
Nu kan man svulla julmat med gott samvete och tänka på sina fyra raka segrar snarare än sin trista tabellplacering och på så sätt kliva in i fortsättningsserien med en bra känsla. Men framförallt har man ju givetvis med sig sitt vägvinnande spel nu när man ska möta samma lag minus de fyra främsta en vända till.
Någonting säger mig att det är nu det är dags att plocka fram det där joker-kortet igen.
Grundserien var uppvärmning, nu väntar det riktiga mandomsprovet.
Visa hela artikeln
Enormt intresse för politisk utfrågning om vården i Lindesberg – hundratal kom inte in 
