Den ortopedkirurgiska verksamheten vid Lindesbergs lasarett har som bekant diskuterats flitigt av medierna i norra länet samt i NA. Senast liknades verksamheten vid en bilfabrik, snarare än ett sjukhus.
Det är bra att det finns ett stort intresse för länets hälso- och sjukvård – den är av många skäl värd att diskutera. Som ansvarig för verksamheten har jag dock en del invändningar av den bild många gånger lyfts fram.
2014 togs ett enhälligt beslut att organisera hälso- och sjukvården i närsjukvård och länsdelssjukvård. Genom närsjukvården sitter delar av lasarettet nu organisatoriskt ihop med vårdcentralerna och tanken är att man ska samverka mer naturligt mellan de båda vårdnivåerna. Nära samverkan med kommunerna är en annan nyckel i närsjukvården som syftar till att ge god och sammanhållen vård för den som behöver vård nära och ofta. Den mer specialiserade vården, som till exempel kvinnosjukvård, kirurgi, och ortopedi, som är mer av sällanverksamhet, bedrivs i länskliniker där resurser samlas och vårduppdrag fördelas mellan de tre sjukhusen. Bakgrunden till den förändringen är att vi i Örebro län hade en situation med långa köer och väntetider, inte minst inom ortopedin. Att bedriva samma vård på tre sjukhus kostade också betydligt mer pengar än vid motsvarande andra sjukhus i landet som hade specialiserat sina sjukhus mer. Specialisering innebär också i regel förbättringar av de medicinska resultaten. Beslut togs då att införa länskliniker för att minska väntetider, sänka kostnader och höja kvaliteten. Att fortsätta på samma sätt som tidigare var inte försvarbart.
Resultaten av länsklinikerna är för patienternas del att väntetiderna minskat, och på en del håll, som inom ortopedin, försvunnit helt. Länets ortopedpatienter behöver inte längre vänta i en lång kö, eller åka till annat län, som många valde att göra förr. Nu är köerna borta.
Volymen på den vård vi ger i länet har ökat efter att vi organiserat om vården i närsjukvård och länskliniker. Förra året gjordes till exempel 4 000 fler operationer jämfört med två år tidigare. Vi har fått ut mer vård för de pengar vi tagit in som skatt av länsborna. Den årliga nationella undersökningen, Hälso- och sjukvårdsbarometern, visade senast i våras att invånarna i Örebro län, även vid senaste mätningen, skattar länets sjukhus högre än invånarna gör i något annat län i landet. Det finns heller inget annat län där länsborna är mer positiva till att man koncentrerar vård för att förbättra kvalitén, det vill säga att man fördelar vård mellan sjukhusen så att alla sjukhus inte längre gör allt. Allt detta finns att läsa i Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017. Vad länsborna tycker är ett gott kvitto på att vi har en bra verksamhet som länsborna uppskattar. På
något annat sätt kan jag inte tolka det. Naturligtvis blir man aldrig så bra att man inte behöver fortsätta att arbete med förbättringar. Vi har
inget perfekt system och det finns delar i vår organisation som behöver bli bättre, och dessa delar arbetar vi med.
Åter igen vill jag vara tydlig med att jag både välkomnar och vill betona vikten av att den offentliga vården debatterats och diskuterats. En öppenhet i diskussionsklimatet är en viktig förutsättning för detta. Att det finns olika viljor och uppfattningar i den här frågan har varit uppenbart sedan tidigare. Mitt uppdrag är att organisera och ta ansvar för en hälso- och sjukvård som på bästa möjliga sätt förenar god tillgänglighet och god kvalitet inom givna ekonomiska ramar.
Lars Lundgren
hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Örebro län
Genom ett nytt samarbete ska årets klädbytardag i Lindesberg bli större än någonsin tidigare. Detta hoppas både Elin Olofsson, grundare av Gåvoboden, och Diakniassistent Anna Lennartsson från Linde bergslags församling. Med gemensamma krafter ska de ge gamla plagg nytt liv och generera pengar till välgörenhet.
– Det blir en start för ett samarbete mellan Gåvoboden och diakonin här i Lindesberg, vilket ger oss en brygga mellan hjälpen och behovet, förklarar Elin Olofsson.
Utanför Storå vårdcentral lämnades på fredagen protestlistor, med 2 300 namnunderskrifter mot nedmonteringen av Storå vårdcentral, över till Jenny Steen, vice ordf. i Hälso- och sjukvårdsnämnden. På plats var även Behcet Barsom (KD), ordf. i Hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Det vi begär är ett omtag på frågan kring nedmonteringen av Storå vårdcentral, tänk till innan det är för sent, sa Anna Hedrén när hon räckte över paketet med namnunderskrifter till Jenny Steen.
En härligt uppknäppt musikalisk stund utlovas när Linde Symphonic Band tillsammans med Stefan Jansson bjuder in till konserten ”En strut karRAMELler” för att hylla en av Sveriges mest folkkära underhållare – Povel Ramel.
– Jag tror man kommer att känna sig upplyft, lite lyckligare och lite gladare när man går härifrån efter konserten, säger Stefan Jansson som är med och arrangerar helgens konsert.
INSÄNDARE/DEBATT: Kommunal har gått in i årets förhandlingar med rimliga krav. I en svår ekonomisk tid tar vi ansvar för att få ner inflationen, bland annat genom att säkerställa att våra yrkanden inte är kostnadsdrivande. Trots detta har SKR och Sobona vägrat att gå oss och medlemmarna i Kommunal till mötes. De är inte redo att garantera att lön betalas ut i tid, de säger nej till ett nytt och mer rättvist lönesystem och de vägrar förenkla processen för räddningstjänst och i LSS-verksamheter att kunna jobba arbetspass på upp till 24 timmar. Det lämnar oss tyvärr med inget annat val än att varsla om strejk på Sveriges största kollektivavtal.
INSÄNDARE/DEBATT: Med vilken rätt gör du dig till talesman för Socialdemokraterna i norra Region Örebro län i din senaste insändare i Lindenytt?
Efter torsdagens besked att det tunga fordonsprogrammet på Lindeskolan får vara kvar, är glädjen stor både bland elever och lärare. LindeNytt hälsade på under fredagen för att höra reaktionerna.
– Det är ju fantastiskt att vi äntligen får vara kvar, och att de tog sitt förnuft till fånga. Det här är ju viktigt för våra elever, bygden och branschen, säger läraren Per-Anton Olsson.
När Sveriges överbefälhavare, Micael Bydén, tidigare i år gick ut med en uppmaning till Sveriges befolkning att förbereda sig för krig, spred sig en stark oro bland barn och ungdomar. Detta uppmärksammade 15-åriga Signe Hedén från Lindesberg, som snabbt gjorde en video på TikTok där hon på ett enkelt sätt förklarade situationen för den yngre generationen. Videon blev snabbt viral med över 600 000 visningar och fångade även Sveriges Radios uppmärksamhet.
– Det var jättemånga som la ut videor på TikTok när de grät och skrev att det skulle bli krig i Sverige, då kände jag att jag behövde göra något, berättar Signe.
Under natten till måndag kontaktades polisen av en tonårspojke som blivit utsatt för utpressning. En flörtig chattkonversation på en social plattform på internet slutade med krav på pengar i utbyte mot att lättklädda bilder på pojken inte skulle publiceras.
– Alla brott ska naturligtvis anmälas till polisen, det är inget att skämmas för, även om man gör det som individ, säger Anders Dahlman, presstalesperson på polisregion Bergslagen.