Lars Pihl är VD på Nammo LIAB AB sedan årsskiftet. Foto: Hans Andersson
LIABs nye VD: ”Nu ska vi bli mer synliga och försöka få mer jobb hit”
– Vi har inte pratat så mycket vad vi gör och det har varit litet hemligt där borta. Men det ska bli ändring på det och vi ska bli litet mer synliga. Det säger VD:n Lars Pihl på Nammo LIAB AB. Idag lättade han litet på förlåten som gäst hos Rotary.
Lars Pihls analys av den låga profilen kan kort sammanfattas som att ”det har berott på vad vi producerar”. Nammo-koncernen – där LIAB, som funnits sedan 1953 i Lindesberg – och ägs helt och hållet av finska och norska (men inte svenska) staten – är en del av krigsmaterialindustrin. Koncernen finns i nio länder i alla världsdelar och runt hälften av försäljningen sker till europeiska länder.
Man skulle kunna tro att det mer osäkra världsläget skulle vara något som ammunitions- och vapentillverkare gläds åt, men enligt Lars Pihl, så syns inga uppåtgående trender just nu och Nammo är ju långt ifrån ensamma på den här marknaden.
– På sikt kanske det kommer att märkas om man övningsskjuter mer och vi har ju en egen ammunitionstyp som bara vi säljer, säger Lars Pihl.
Han kom som VD till anläggningen i Lindesberg vid årsskiftet från en annan position i koncernen. Innan dess jobbade han i många år på Hägglunds( som gör bandvagnar) i Örnsköldsvik. Samtidigt med att han satte sig på VD-stolen i Lindesberg gjorde Nammo Sweden litet omstuvningar – till fördel för Lindesberg. En del stabsfunktioner – ekonomi, personalfrågor – flyttades hit.
– Det här är en samordning som ger positiva effekter för Lindesbergsanläggningen och jag hoppas att det framöver gör att man lägger fler uppgifter här – varför inte inköp, logistik? frågar sig Lars Pihl.
På LIAB i Lindesberg finns idag ca 115 anställda. På gjuteriet i Karlskoga ytterligare ca 10.Den senast noterade årsförsäljningen (2014) hamnade på 170 milj. kr. För att det ska bli en riktigt säker produktion krävs större ordrar som ger arbete under flera år.
– Vi tjänar för litet pengar och vi har haft några tunga år. Vi har jättemycket att göra, men det handlar om många små kontrakt. Vi behöver beställningar med längre led-tider, säger han och berättar att produktionen av civil sjösäkerhetsutrustning ( ca 15 procent av LIAB) ger en flexibilitet när det blir korta snabba ryck på den andra sidan.
På lunchmötet idag uttryckte också Lars Pihl oro över vad som kan komma från politiskt håll efter förslagen från den utredning om skärpning av lagar som gäller exportkontroll av krigsmateriel (KEX-utredningen), där synpunkter ska skickas till regeringen före 9 november. I somras var Lars Pihl en av undertecknarna av ett öppet brev från den svenska ”säkerhets- och försvarsföretagen” där de bl.a. skrev:
”Ett totalförbud av all försvarsmaterielexport till länderna som klassas som icke-demokratier har också diskuterats. Det skulle dock få genomgripande konsekvenser för försvarsföretagen och deras förmåga att kostnadseffektivt förse det svenska försvaret med produkter och tjänster. Det skulle också snedvrida konkurrensförhållandena gentemot internationella företag och kraftigt försvåra möjligheterna för företag i Sverige att ingå i internationella materielsamarbetsprojekt.”
Onsdagens stora politikerdebatt i Lindesberg fokuserade till största del på frågorna gällande besparingar inom vården i den norra länsdelen. Regionrådet Andreas Svahn (S) tog dock tillfället i akt att vid flera tillfällen påtala att man inte ska tro allt man läser i tidningen.
– Man ska inte tro allt man läser i tidningen eller på nätet. Hjälp till att döda fake news, uppmanade han församlingen.
Onsdagskvällens debatt gällande besparingsförslagen inom vården i den norra länsdelen blev en välbesökt sådan. Över hundra åhörare kom inte ens in i biografsalongen då den var fullsatt, utan fick istället vända hemåt. Debatten blev bitvis het, med mycket frågor och upprörda känslor från både sjukvårdspersonal och allmänhet.
– Är det billigare att renovera människan i Örebro än i Lindesberg? undrar Peter Larsson.
På måndagen lades ett varsel på Cummins Meritor i Lindesberg, där 95 personer kan komma att behöva lämna sina arbeten längre fram i sommar. Exakt vilka som berörs är ännu för tidigt att säga, då man fortfarande befinner sig i början av processen.
– Personförhandlingarna är inte igång ännu, när de är klara vet vi mer, säger Robin Schough, klubbordförande IF Metall.
Under måndagens sammanträde i barn- och utbildningsnämnden stod bland annat punkten om estetiska programmets framtid på dagordningen. Förslaget att lägga ner programmet har mötts av skarp kritik från flera håll, men efter dagens möte står det klart att estetiska får fortsätta sin kreativa bana på Lindeskolan.
– Jag skulle vilja påstå att det var en driven opposition som fick estetiska programmet att vara kvar, säger Magnus Storm (C).
Väntjänsten söker fler hjälpande händer
Sedan många år tillbaka har Väntjänsten fungerat som ett komplement till hemtjänsten, men också som en hjälpande hand och sällskap för någon...
Under onsdagen meddelade det kommunala fastighetsbolaget LIBO i ett pressmeddelande, att hyresförhandlingarna nu är avslutade. Efter det nya beslutet av Hyresmarknadskommittén höjs hyrorna med 5,25% från och med 1 januari 2024.
INSÄNDARE/DEBATT: Ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden framför sina debattinlägg i media, medan det är tystare på den politiska arena som utgör kommunfullmäktige. Under den viktiga budgetdebatten i juni 2023, hade ordföranden i BUN valt att inte närvara. De viktiga diskussionerna om besparingarna på Lindeskolan kunde därför inte komma igång.
INSÄNDARE/DEBATT: Frågan om att lägga ner t.ex. estetiska programmet på Lindeskolan har varit på bordet ett tag nu. På kommunfullmäktige den 26:e februari pratade Lillemor Bodman om att man måste ha ett helhetsperspektiv när man fattar politiska beslut. Vi som skrivit denna insändare är nio elever som går andra och tredje året på estetiska programmet i Lindesberg. Vi vill diskutera ifall det gynnar hela kommunen att lägga ner estetiska programmet.
28 februari 2024 klockan 10:59 av
LindeNytt Redaktion Visa hela artikeln
Efter måndagens möte i barn- och utbildningsnämnden står det klart att vård- och omsorgsprogrammet pausas från och med hösten 2024, samtidigt inväntar man sökunderlaget för estetiska programmet för att kunna avgöra dess framtid. Under nästa sammanträde i mars ska man även fatta beslut gällande ”tunga fordon”, då man nu ska utreda om det går att rädda.
– Det är ett otroligt svårt ekonomiskt läge, det säger man ju alltid kan man tycka, men det är verkligen extremt dåligt, säger Lillemor Bodman (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.