Landsbygden skulle vinna mycket på att utveckla besöksmål med rekreationsfiske istället för det nu utbredda konsumtionsfisket. Det menar biologen Björn Tengelin som idag talade på Rotarys lunchmöte om kräftor och kräftfiske. – Det finns goda exempel på kräftfiske i städer där rekreationen och samvaron är i fokus, säger Björn Tengelin, VD på Fiskhälsan AB. Om det ”Röda guldet” marknadsfördes på rätt sätt kunde kräftfiske bli en inkomstfaktor på landet.
Att kräftan har en lång historia i vår matkultur kunde biologen Björn Tengelin berätta om idag på Rotarys öppna lunchmöte. Redan de gamla grekerna beskrev kräftor i sina skrifter och i Bibeln varnas läsarna för att äta skaldjur. Gustav Vasa och hans söner var mycket intresserade av kräftor och de planterade ut skaldjuren på olika ställen i landet.
På 1600-talet började man skriva ned kräftrecept i kokböcker och 1761 i Johan Winbergs kokbok nämns för första gången anrättningen ”Kokta kräftor i dill”. I slutet av 1800-talet var sedvänjan att fånga kräftor så utbredd att de nästan höll på att ta slut. Fiskeregler infördes och ungefär samtidigt började kräftpesten breda ut sig i landet.
– Det var början på flodkräftans kraftiga tillbakagång, berättar Björn Tengelin. Sedan hjälpte Fiskeriverket, under 1960-talet, till genom att plantera ut signalkräftor i svenska vattendrag – kräftor som redan bar på smittan. Idag är flodkräftan nästan helt borta i landet men signalkräftan är en bra ersättare.
Björn Tengelin är VD på Fiskhälsan AB. Det är en branschorganisation som arbetar med fiskhälsokontroll på uppdrag av sina medlemmar och ägare vilka representerar alla delar av svensk fiskodlingsnäring. Organisationens uppgift är att, på fiskodlingsnäringens och statens uppdrag sköta den odlade fiskens förebyggande hälsovård.
– Att odla kräftor är inte särskilt lönsamt idag, menar Björn Tengelin. Men det finns stora möjligheter utnyttja svenskarnas vurm för kräftor genom att marknadsföra och kommersialisera upplevelsen av att fånga kräftor. Dessutom fungerar ett gott kräftbestånd som en miljöindikator och höjer dessutom fastighetsvärdet.
Vid årsskiftet stängde Elon Ljud & Bild för gott i centrala Lindesberg, och sedan dess har lokalen på Kristinavägen stått tom. Nu vill fastighetsägaren, Lindesbergs Fastigheter, veta vad allmänheten helst vill se i lokalen.
– Vi är jätteöppna för roliga idéer, och är inte omöjliga på något sätt, säger Ann-Louise Hytter.
Under fredagseftermiddagen samlades medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Bergslagen på Energikällans relaxavdelning i Lindesberg, för några timmars avkoppling och omvårdnad. Medlemsträffarna fyller många funktioner, bland annat försöker man motverka ensamheten.
– Människor som är hjärtsjuka och lite äldre är ofta ensamma, då ville vi göra något gemensamt som alla kunde vara med på, berättar ordförande Gun Ehnvik.
Med två slutsålda föreställningar kan man inte annat än konstatera att årets Caprice blev en dundersuccé. Dessutom bjöd man publiken på en stor överraskning, när det visade sig att man inte hade en, utan två hemliga gästartister. Det blev en kväll med mycket glädje, vänskap och musik i världsklass.
Helgens stora evenemang, Harmonis Caprice, närmar sig med stormsteg. För att underlätta för den stora mängden besökare går man nu ut med viktig information kring evenemanget. Bland annat råder det totalt väskförbud, samt obligatorisk garderob, på grund av det rådande säkerhetsläget.
Under tisdagen redovisades 2023 års bokslut för Lindesbergs kommun, där summan blev 11,9 miljoner kronor i minusresultat. Detta trots att man gjort en tomtaffär som inbringade 10 miljoner kronor samt en reavinst på försäljning av bilar på 1,3 miljoner kronor.
– Vi kommer vända på varenda krona, konstaterar Anders Persson (LPO).
Efter månader av oro och ovisshet kan nu både lärare och elever på Lindeskolans estetiska program andas ut. Trots en tumultartad tid fullkomligt osar det av framtidshopp bland eleverna, men också en nyfunnen tilltro på demokratin.
– Folk tror mindre och mindre på demokrati, och det kan ju vara att man känner att man inte kan påverka, men nu känns det ändå om att man kan det till viss del, säger eleven Ida Andersson.
När flera närstående drabbades av depression tvekade inte Maria Källberg en sekund över att kliva in som medmänniska. Genom att sätta sig in i problematiken blev hon det stöd som sambon och dottern behövde under rehabiliteringen och idag har båda återhämtat sig från den psykiska ohälsan. Nu vill hon hjälpa fler att finna lugnet i sin lilla Hälsostuga i Fryggesboda.
– Jag är ingen kurator eller psykolog, men jag är en medmänniska med lugn och empati som vill göra något gott för andra, säger Maria Källberg.
INSÄNDARE/DEBATT: Lindeskolans besparingskrav har medfört att man pausar intaget på vård- och omsorgsprogrammet, det bli ingen ny årskurs 1. Bilden av ett dåligt program med för höga krav och för få godkända elever målas upp, vilket får en paus att låta som att bra idé. Som ämneslärare på vård- och omsorgsprogrammet delar jag inte den bilden. Man pausar (och därmed hotar dess existens) ett utmärkt program med högt söktryck, engagerad personal, god kvalitet och som utbildar bristyrket undersköterskor.