Det började bra för Linde Volley i söndags. Men det var endast en lindrigare början på det bittra slutet. Nu är ännu en volleybollsäsong över för Lindesbergs del och det var nu fyra år sedan bergslaget tog sig till en SM-final. Servemottagningen och anfallet blev ännu en gång akilleshälen som man föll på.
Att Linde inte ens lyckades ta ett set mot Engelholm på hemmaplan måste ses som det största misslyckandet under detta slutspel, kanske på hela säsongen. Att vinna på hemmaplan var ett måste för att Linde skulle ha en chans att ta sig vidare till final, men även i Lindesberg Arena visade Engelholm att dom är ett bättre lag. Linde lyckades inte snäppa upp sin serve och mottagning och förlorade ännu en gång den matchen mot EVS.
Engelholm är bättre på att komma till anfall och förvaltar sina chanser bättre. Lindes spel har varit för opålitligt under säsongen med allt för många misstag. Man gjorde fyra gånger fler anfallsmisstag än EVS under hemmamatchen och dubbelt så många under söndagens match. Det är främst i centerspelet som effektiviteten är alldeles för låg för Linde. Centerspelet måste vara snabbt och därför är det mer riskabelt men det är också effektivare om det spelas på rätt sätt. Linde tvingar mittenspelet allt för ofta och lyckas inte komma till tillräckligt bra lägen för sina centrar. Mycket av detta beror tyvärr på Ijeoma Moronus passningsspel. Hon håller tyvärr inte nivån i passningsmomentet för att ta detta Linde till final.
Jag skriver ”detta Linde” för att jag menar just det Linde Volley som dom ställt upp under detta slutspel. Det vore fel att skylla förlusterna på Ijeomas passningsspel. Linde förlorar servemottagningskampen mot Engelholm i alla tre semifinalsmatcher. Om man nu har en passare som inte är bra i rörelse så måste man göra allt för att minimera dennes rörelsekrav. Gör man allt? Nej, det gör man inte. Man har en väldigt bra servemottagare i Nette Peit som man inte ens använder när ens andra spelare har svårt att lyfta bollen. Visst kan man tycka att Nette som högerspiker ska göra sig redo för anfall men man kommer inte kunna använda hennes anfall om man inte gör bollen spelbar för sin passare. Ser man på Engelholms sida så har dom valt att spela Klara Andersson, som tidigare har spelat libero, som sin högerspiker under slutspelet. Detta förstärker deras mottagning och frigör istället andra spelare för anfall. Man bör inte heller vara rädd för att lyfta på fyra mottagare om man har en högerspiker som klarar av servemottagningsmomentet. Under hela slutspelet tar Nette två servemottagningar. Ett slöseri på resurser när det rör sig om en av seriens bästa mottagare. Varför Teemu Sarna valt att spela så kan jag inte svara på och om utfallet hade blivit annorlunda om man låtit Nette lyfta serve kan jag inte heller svara på. Det jag dock kan säga är att man förlorade på att inte försöka.
Inte ens en bortaspelare som tidigare har varit aktiv i Lille och FC Zürich kunde stoppa IFK Lindesbergs hemmaform. Även om Pålsbodas toppspelare enbart var deltagande i den andra halvleken, så gjorde hemmatruppen ett tungt jobb på Frövis konstgräs som slutade med seger. Mycket bakom segersiffrorna kom tidigt när IFK Lindesberg rivstartar matchen med två raka mål på tretton minuter.
Med ett rejält flyt på hemmaplan så är det inte samma tryck borta. I lördags blev det förlust mot Lillån, där kämpaglöden saknades i den andra halvleken. Något som blev avgörande för matchens utgång. Truppen hoppas istället på revansch till hemmamatchen mot Pålsboda på torsdag.
– Det känns bra på förhand och jag skulle väl säga att vi är småfavoriter inför torsdag, säger lagkapten Martin Eriksson.
Efter fem matcher under försäsongen så är det äntligen dags för IFK Lindesberg att inleda årets Fotbollsfemma. Truppen kommer med från goda resultat och kommer att spela säsongens första match på bortaplan. På söndag gästar den unga truppen det välbekanta Hovsta IF, för att inleda serien på bortaplan.
– Det känns som att det mest påkopplade laget vinner premiärmötet, säger tränare Niklas Christensson.
Med endast tio månaders träning bakom sig, kan nu Hannez Eriksson, 15 år gammal från Guldsmedshyttan, titulera sig som svensk mästare i armbrytning.
– Jag visste inte riktigt vad som hände, skrattar Hannez när LindeNytt når honom för en kommentar.
Vartannat år delar Svenska Downföreningen ut det prestigefyllda UPP-priset i syfte att lyfta fram personer som bidrar till att förbättra möjligheterna för personer med Downs syndrom. I år heter pristagaren Amanda Orrbo från Lindesberg.
– Hon blev väldigt rörd och känner sig hedrad, säger pappa Johan Orrbo.
Resan i säsongens slutspel till Allsvenskan är över för Lindlövens del. Trots att man inte har släppt in ett enda mål mot Brödernas/Väsby IK HK inom AllEttan, så blev de desto svårare att hålla borta under semifinalen. Trots en tvåmålsledning efter den tredje matchens första period, så fick hemmalaget en ny andning efter ett självmål i Lindlöven. Truppen får istället tacka för denna säsong som ett av seriens tolv bästa lag.
Tabellpoäng är ett måste för LIF Lindesbergs överlevnad i Allsvenskan. Innan helgen så placerar sig spelartruppen nästsist i tabellen, vilket skulle innebära en automatisk nedflyttning om man inte samlar nya poäng. Tabellen är däremot jämn där det skiljer två poäng till säker mark. På lördag gör LIF Lindesberg sin sista hemmamatch i grundserien, där laget har två poäng som målsättning.
– Vi har visat att vi är starka på hemmaplan, säger Joakim Bååk.
Det är bara viktiga matcher kvar i LIF Lindesbergs spelschema. Till helgen tog man resan till Torslanda, där båda lagen var i ett stort behov av poäng till den Allsvenska tabellen. För LIF Lindesberg så tog det över nio minuter innan man fick igenom sitt första mål i matchen. Även om målskillnaden mellan lagen i matchen inte var stor, så blev det helt klart avgörande.