Det är imponerande att LIF Lindesberg klarar att smyga med i toppen och ta sina poäng trots att starterna på matcherna flera gånger varit bedrövliga. Men det är ett problem man måste få bukt med om säsongen ska bli fortsatt framgångsrik.
Alla mynt har två sidor. Man kan välja att se saker och ting från den ljusa sidan eller den mörka sidan.
Å ena sidan, LIF Lindesberg har visat storartad moral som lyckats vända matcher sent och stått distansen ut i andra halvlek vilket lett till ett bra gäng poäng. Men samtidigt, starten på många matcher har varit alldeles, alldeles för dålig.
Jag har berört det i förbigående tidigare, men när vi nu har kommit sju omgångar in i serien kan vi börja tala om en trend snarare än en slump eller en olycklig omständighet.
LIF Lindesberg är sällan med direkt ut ur portarna.
Endast vid två av sju tillfällen har laget lyckats vara med målmässigt från start i matcherna. Hemma i premiären mot Anderstorp och i senaste hemmamatchen mot Hallby. Annars har första halvlek varit en ganska förbryllande historia för brandgult.
Borta mot Varberg var det förvisso ett ryck i andra halvlek som avgjorde matchen till hypelagets fördel, men hemmalaget tilläts sätta tonen genom att ganska snabbt springa ifrån till en 7-3-ledning i den matchen. Omgången därpå kunde VästeråsIrsta segla iväg till en 11-6-ledning innan LIF kunde vända tillbaka den matchen. Hemma mot Tumba var det som värst när det stod 8-14 på resultattavlan innan man kunde vända även den matchen. HK Drott hade så väl 7-2 som 11-4 i första halvlek i matchen som slutade oavgjort och nu senast mot Skånela var det dags igen. Stockholmarna hade bombat sig upp till 7-0 innan ens åtta minuter hunnit gå av första halvlek.
En enda gång har LIF Lindesberg haft ledningen i halvtid så här långt den här säsongen som nu är sju matcher gammal, då med knappa 14-13 hemma mot Hallby. Annars har det varit idel underlägen.
Mot den bakgrunden är det naturligtvis urstarkt att man tagit de poäng man tagit. I matchernas andra halva är man väldigt starka.
Men i långa loppet är det inte hållbart. Sett över en hel säsong kommer man hur god moral man än har inte att klara av att plocka poäng på poäng om man ständigt sätter sig själva i situationer där man tvingas kriga ur underläge. Det blir alldeles för jobbigt i längden.
Nu lägger man naturligtvis ner stor tankemöda på att analysera varför starten på matcherna har blivit ett sådant problem. Uppenbarligen är man ju ett skickligt handbollslag som lyckas vända tillbaka och som hänger på i toppen trots att det hackat lite. Men varför kan man inte få ut den potentialen redan från start?
Det längre uppehåll som just påbörjats kommer förmodligen ganska lägligt för laget. Det är ett perfekt tillfälle att träna hårt, göra sin analys och sen glömma för att komma ut med stärkt självförtroende när spelet återigen återupptas.
Myntet har som sagt två sidor, moralen som man visat i matchernas andra hälft imponerar, men tänk om man kunde komma ut starkt och ändå vara lika trygga i matchernas andra halva. Hur bra skulle det inte bli då?