När Lars-Erik Eriksson började sin yrkesbana som plåtslagare i början av 1970-talet fick plåtslagaren själv tillverka många av de plåtdetaljer som behövdes. Till exempel gjordes stuprören och stuprörsvinklar på plats. Idag är allt sådant fabrikstillverkat. Men fortfarande ställs Lars-Erik inför utmaningar som prövar hantverkskunnandet.- Just nu håller jag på med att få till en ventilationsanslutning som är rektangulär i ingången och rund i utgången, berättar Lars-Erik.
Bergslagens Plåt håller till i Torphyttan där man har sin verkstad och lager i gamla Torphyttans skola. Härifrån har företaget utgått sedan 1978 då man övertog lokalerna efter Nerikes Maskiner. 1992 köpte Lars-Erik Eriksson sin fars andel i bolaget och för elva år sedan löste han ut sin kompanjon. Sedan dess driver han firman själv. Senaste vintern var tuff men under våren och sommaren har orderingången stabiliserats och framtiden ser nu ljusare ut för Bergslagens Plåt.
Oftast handlar det om taktäckning för Lars-Erik Eriksson och hans två anställda. Det kan gälla allt från en liten veranda, ett mindre uthus till en stor ladugård eller industribyggnad.
– Den största taktäckningen vi gjort måste vara den för något år sedan, när vi gjorde taket på en utbyggnad på Kopparbergs Bryggeri. Det måste ha varit över 2000 kvadratmeter totalt, berättar Lars-Erik.
Med taktäckning följer också detaljarbeten som skorstenar, takstegar, hängrännor och stuprör. Vanligast är det att byta ett tak när det gamla är utslitet. Det är sällan att någon som byter takbeklädnad av något annat skäl. Men när väl ett takbyte blir aktuellt är det inte ovanligt att det också blir ett byte från takpannor till plåttak. Idag finns det många olika utseenden på plåttak, liksom det finns en mängd olika kulörer att välja mellan. Vanligast är ändå fortfarande svart och rött.
– Många väljer ett plåttak som liknar ett tegeltak, men det blir allt vanligare att fler och fler vill ha det klassiska falsade taket, precis som de såg ut förr i tiden.
Det är falsningen som ger taket den karaktäristiska längsgående skarven. Förr tillverkades plåten i skivor som när de fogades ihop också fick en skarv på tvären. Idag tillverkas plåten på rulle och tekniken att lägga den plåten kallas bandtäckning.
– Nu händer ändå ibland att man ber om att få en tvärgående skarv för att utseendet ska bli mer som det var förr. Då är det bara att klippa av plåten och sen skarva ihop den igen.
Även om materialet är det samma och tekniken i mångt och mycket är densamma så har arbetet förenklats i hög grad tack vare de maskiner som finns idag. Förr använde plåtslagaren ett järn och en klubba vid falsning. Nu görs den detaljen av en maskin som i samma moment falsar plåtskarven två gånger för att få den att täta ordentligt.
På frågan varför man ska bli plåtslagare betonar Lars-Erik friheten och omväxlingen i arbetet, samtidigt som utsikterna är stora att få ett jobb direkt efter utbildningen. Något som understryks av att man från branschhåll menar att det idag saknas cirka 1500 plåtslagare i Sverige.
Ibland ställs hantverkskunnandet på prov. Här knäcker Lars Erik en bit plåt som ska bli en övergång i ett ventilationssystem. Svårigheten här är att övergången ska vara rektangulär i ena ändan och rund i den andra. Övergången görs i två halvor som sedan falsas ihop. Förhoppningsvis håller nu anslutningen rätt mått innan den kommer på plats.
Onsdagens stora politikerdebatt i Lindesberg fokuserade till största del på frågorna gällande besparingar inom vården i den norra länsdelen. Regionrådet Andreas Svahn (S) tog dock tillfället i akt att vid flera tillfällen påtala att man inte ska tro allt man läser i tidningen.
– Man ska inte tro allt man läser i tidningen eller på nätet. Hjälp till att döda fake news, uppmanade han församlingen.
Onsdagskvällens debatt gällande besparingsförslagen inom vården i den norra länsdelen blev en välbesökt sådan. Över hundra åhörare kom inte ens in i biografsalongen då den var fullsatt, utan fick istället vända hemåt. Debatten blev bitvis het, med mycket frågor och upprörda känslor från både sjukvårdspersonal och allmänhet.
– Är det billigare att renovera människan i Örebro än i Lindesberg? undrar Peter Larsson.
På måndagen lades ett varsel på Cummins Meritor i Lindesberg, där 95 personer kan komma att behöva lämna sina arbeten längre fram i sommar. Exakt vilka som berörs är ännu för tidigt att säga, då man fortfarande befinner sig i början av processen.
– Personförhandlingarna är inte igång ännu, när de är klara vet vi mer, säger Robin Schough, klubbordförande IF Metall.
Under måndagens sammanträde i barn- och utbildningsnämnden stod bland annat punkten om estetiska programmets framtid på dagordningen. Förslaget att lägga ner programmet har mötts av skarp kritik från flera håll, men efter dagens möte står det klart att estetiska får fortsätta sin kreativa bana på Lindeskolan.
– Jag skulle vilja påstå att det var en driven opposition som fick estetiska programmet att vara kvar, säger Magnus Storm (C).
Under onsdagen meddelade det kommunala fastighetsbolaget LIBO i ett pressmeddelande, att hyresförhandlingarna nu är avslutade. Efter det nya beslutet av Hyresmarknadskommittén höjs hyrorna med 5,25% från och med 1 januari 2024.
INSÄNDARE/DEBATT: Ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden framför sina debattinlägg i media, medan det är tystare på den politiska arena som utgör kommunfullmäktige. Under den viktiga budgetdebatten i juni 2023, hade ordföranden i BUN valt att inte närvara. De viktiga diskussionerna om besparingarna på Lindeskolan kunde därför inte komma igång.
INSÄNDARE/DEBATT: Frågan om att lägga ner t.ex. estetiska programmet på Lindeskolan har varit på bordet ett tag nu. På kommunfullmäktige den 26:e februari pratade Lillemor Bodman om att man måste ha ett helhetsperspektiv när man fattar politiska beslut. Vi som skrivit denna insändare är nio elever som går andra och tredje året på estetiska programmet i Lindesberg. Vi vill diskutera ifall det gynnar hela kommunen att lägga ner estetiska programmet.
Efter måndagens möte i barn- och utbildningsnämnden står det klart att vård- och omsorgsprogrammet pausas från och med hösten 2024, samtidigt inväntar man sökunderlaget för estetiska programmet för att kunna avgöra dess framtid. Under nästa sammanträde i mars ska man även fatta beslut gällande ”tunga fordon”, då man nu ska utreda om det går att rädda.
– Det är ett otroligt svårt ekonomiskt läge, det säger man ju alltid kan man tycka, men det är verkligen extremt dåligt, säger Lillemor Bodman (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.