En helt dagsfärsk studie visar att väldigt många utanför Stockholmsområdet känner oro för rovdjur. Enligt Christer Stromberg, lokal debattör och aktiv i rovdjursdebatten, har hela 84 % av befolkningen utanför Stockholm en negativ inställning till rovdjur. Trots detta tas inte glesbygdsbefolkningens känslor för vargen på allvar, menar Stromberg i sin senaste debattartikel, som mycket bygger på den studie professor Runar Brännlund vid Umeå Universitet sammanställt.
Debattartikel
Vargkramarna med media och den politiska makten i ryggen vädrar morgonluft. Ni verkar tro att glesbygdsbefolkningens kritik och motstånd börjat ebba ut. Men ack, vad Ni bedrar er.
Era argument att ”fler hundar dör i trafiken”, att ”getingar är farligare än vargar, fler dör av getingstick” o.s.v. visar en avgrund av okunskap om glesbygden. Vargen skapar känslor av oro, obehag och rädsla. D.v.s. försämrad livskvalitet. Det är ovidkommande hur befogade eller obefogade dessa känslor är.
Glesbygdsbefolkningen har nonchalerats, inte tagits på allvar. Ingen social hänsyn har tagits. Trots denna behandling har glesbygdsbefolkningen ensidigt sökt samråd och arrangerat möten där makthavarna bjudits in. Det som framförts har i huvudsak varit självklara och högst rimliga krav. Nämligen att vargar som river tamboskap och beter sig avvikande ska få skjutas och att detta ska behandlas på regional nivå. Likaså att nödvärnslagen självklart ska innebära att man ska få skydda sin tamboskap och hundar utan några rituella regler. Ett allmänt krav har varit att vargstammen ska vara jämt fördelat över landet. Likaså att den hårt inavlade vargstammen (helsyskon som föräldrar) med ett etappmål på 200 och slutmål på 500 individer istället borde hanteras mer humant. D.v.s. att friskt blod blandas in vilket skulle innebära att en livskraftig vargstam inte behövde uppgå till fler än kanske 100 individer. Är dessa krav så hemska och orimliga? Krav har framförts på nolltolerans d.v.s. inga vargar. Ett krav som borde respekteras och inte hånas. Speciellt då en purfärsk studie av professor Runar Brännlund, Umeå Universitet (kostnad 1.780.000 kr i skattepengar) visar att 51 % indikerar ett nej till rovdjur och att av de övriga 49 % så bor 80 % i Stockholm. Med andra ord indikerar 84 % utanför Stockholm ett nej till rovdjur.
Makthavare och forskare brukar på möten fråga efter hållbara argument mot vargen.
– Det finns ingen specifik utrotningshotad Skandinavisk vargstam. Enligt Grimsöforskare kommer vargen från öst. I Ryssland finns redan ca. 40 000 st sådana vargar.
– Det finns inga tvingade krav att vargen ska finnas i Sverige. Andra EU-länder har valt att inte ha varg.
– En stor majoritet bland glesbygdsbefolkningen är emot den förda vargpolitiken.
– Förra året kostade vargen 130 miljoner i skattepengar enligt makthavarna själva. Huvuddelen av vargen finns i Bergslagskommunerna. Hur många skulle inte vilja byta ut vargarna mot byskolor, kulturskolor etc. ?
Så den relevanta motfrågan blir: Kan Ni komma med hållbara argument för vargen som balanserar den försämrade livskvaliteten i glesbygden och i så fall varför ett etappmål på 200 och slutmål på 500 vargar?
Christer Stromberg
Östra Bohr, Lindesberg
Svar från Lars Nyblom, Rovdjursansvarig i Riksföreningen Hänsynsfull Jakt.
Inte ens en bortaspelare som tidigare har varit aktiv i Lille och FC Zürich kunde stoppa IFK Lindesbergs hemmaform. Även om Pålsbodas toppspelare enbart var deltagande i den andra halvleken, så gjorde hemmatruppen ett tungt jobb på Frövis konstgräs som slutade med seger. Mycket bakom segersiffrorna kom tidigt när IFK Lindesberg rivstartar matchen med två raka mål på tretton minuter.
Efter att regeringen fattat beslut om nya regler kring avfallshantering har det uppstått en hel del förvirring kring vad som egentligen gäller när det kommer till eldning av trädgårdsavfall och majbrasor. På Naturvårdsverkets hemsida står att läsa att man ska vända sig till sin kommun för att få veta hur det ser ut där man bor eller verkar – så vad gäller då egentligen i Lindesbergs kommun? LindeNytt tog kontakt med Hilkka Sievert, enhetschef på miljökontoret, för att reda ut begreppen.
INSÄNDARE/DEBATT: I september 2023 presenterade Hälso- och sjukvårdsdirektören vid Region Örebro län en Utvecklingsplan för hälso- och sjukvården. Han föreslog en nedläggning av jourverksamheten för kirurgi i Lindesberg, en stängning av de fyra specialistmottagningarna samt stängning av psykiatrins slutenvårdsavdelning. På medicinkliniken skulle man fokusera på utbildning och forskning. Efteråt har man även föreslagit nedläggning av sjukhusets kök. Mat ska beställas från USÖ i små kartonger, såsom nu sker från kommunen till hemmen, inom kommunens äldrevård. Hur det blir om en patient läggs in på medicinkliniken mitt i natten och ska ha viss diet framkommer ej.
INSÄNDARE/DEBATT: Det har den senaste tiden skrivits en hel del om fordonsprogrammet på Lindeskolan och jag som representant i Barn o Utbildningsnämnden är så otroligt nöjd med att programmet blir kvar. Vet inte hur många gånger jag har ifrågasatt nedläggningen av programmet utan att blivit hörd! Vill rikta ett stort tack till KD och L för stödet i denna fråga. Utan ert stöd hade programmet blivit nedlagt på felaktiga grunder.
Under fredagseftermiddagen samlades medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Bergslagen på Energikällans relaxavdelning i Lindesberg, för några timmars avkoppling och omvårdnad. Medlemsträffarna fyller många funktioner, bland annat försöker man motverka ensamheten.
– Människor som är hjärtsjuka och lite äldre är ofta ensamma, då ville vi göra något gemensamt som alla kunde vara med på, berättar ordförande Gun Ehnvik.
Genom ett nytt samarbete ska årets klädbytardag i Lindesberg bli större än någonsin tidigare. Detta hoppas både Elin Olofsson, grundare av Gåvoboden, och Diakniassistent Anna Lennartsson från Linde bergslags församling. Med gemensamma krafter ska de ge gamla plagg nytt liv och generera pengar till välgörenhet.
– Det blir en start för ett samarbete mellan Gåvoboden och diakonin här i Lindesberg, vilket ger oss en brygga mellan hjälpen och behovet, förklarar Elin Olofsson.
Den 16-årige pojke som under tisdagen dömdes till ungdomsövervakning för grov misshandel har gjort en motanmälan, där båda offren i domen nu är åtalade för olaga hot respektive misshandel. Detta ska också vara upprinnelsen till den grova misshandel som pojken sedan dömdes för.
Efter torsdagens besked att det tunga fordonsprogrammet på Lindeskolan får vara kvar, är glädjen stor både bland elever och lärare. LindeNytt hälsade på under fredagen för att höra reaktionerna.
– Det är ju fantastiskt att vi äntligen får vara kvar, och att de tog sitt förnuft till fånga. Det här är ju viktigt för våra elever, bygden och branschen, säger läraren Per-Anton Olsson.